Fia

Längtar tillbaka till Taiwan...
Jag längade tillbaka innan jag ens hunnit åka därifrån för jag ville inte hem, till hemmet som inte känns som hem. Jag trivs inte alls här ute på landet där det är helt öde och ingen att umgås med. Jag saknar kära adolfsberg, där trivdes jag!

Det var helt underbart att få träffa min biologiska familj. Fick träffa min mamma & pappa, mina fyra systrar, min faster, en god vän till mina föräldrar och hennes dotter.
Min familj är härlig, kärleksfull & underbar. Jag är glad att få vara en del av den. Även fast jag inte har träffat familjen på 21 år kände jag när jag träffade dom att jag är en del i familjen. Jag är inräknad där, även fast jag inte är där hos dom personligen. Jag är i deras tankar, det vet jag. Jag vet att det var svårt för mina föräldrar att ta beslutet om att de skulle adoptera bort mej, kan bara tänka mej hur svårt det är att vara tvungen att lämna bort sitt barn. Men de gjorde det för mitt bästa.
Och mina systrar, så underbar de oxå. De är så gulliga! Tänk att jag har fyra systrar, helt otroligt. De får mej oxå att känna att jag är en i familjen. Efter jag träffat dom första gången så ville jag bara träffa dom mer, få veta allt om dom och ta igen den tiden vi inte setts. Men det går inte. Man kan aldrig ta igen de 21 år vi förlorat. Det vi kan göra är att hålla kontakten nu och lära känna varandra.
När jag sa hej då till mina systrar sa min yngsta: Bye bye, I miss you every day! Hur gulligt är inte det? Hon får mej att gråta inombords varje gång jag tänker på det.
Jag önskar att jag kunde träffa min familj oftare, Taiwan och Sverige ligger för långt ifrån varandra för att träffas ofta.
Jag hann träffa min familj två gånger och sen vinkade mina föräldrar av oss på flygplatsen. Jag grät ingen av gångerna då jag träffade dom eller när jag sa hej då, jag tror inte att jag fattade då. Men nu förstår jag och jag saknar dom fruktansvärt mycket. Är ledesen över att jag inte får se dem på några år.
Nu måste jag sluta skriva för jag ser inget igenom tårarna som rinner längs mina kinder.
Som min yngsta syster sa: Bye bye, I miss you every day!